Sockerlobbyn

Var tvungen att lägga upp denna video med Kate Nash, en något skakig men härlig livespelning! Gör dig glad en regntung dag som denna. Lyft på hatten och le, vi kan göra det samtidigt! ---> and smile!

Kate gör mig glad, hoppas hon gör dig lika munter.



- Carro

Hej hoo. Idag lämnar jag er med ett snabbt inlägg med konsert och allt. The Films spelar på Paradiso, som Soff skrev om tidigare. Sockerlobbyn diggar The Films, vi har även tidigare skrivit om dem här i bloggen, ska försöka hitta länken sedan:)

The Films som sagt, njut!



Hejhej!

- Carro

Ikväll blev studentpuben [Hg] knökfull med folk och kön ringlade längs husväggen ut mot Ryds centrum. Den stora ansamling individer berodde inte på den goda ölen och inte heller på den trevliga personalen. En långt efterlängtad konsert var planerad på klubben John Doe i Ryd, nämligen Johnossi's. Jag såg fler Johnossi t-shirts än jag någonsin skådat i samma lokal (det var nästan som en Iron Maiden konsert). Stämningen i luften gick inte heller att ta miste på, det låg någon sorts förväntan bland konsertbesökarna. När sedan Johnossi gick upp på scenen och drog av den första låten, verkade ingen bli besviken.
Moshpiten har nog aldrig varit såhär intensiv på flera månader, speciellt om man tänker tillbaka på när det senast var såhär mycket folk på John Doe. Då spelade Jens Lekman, som kör en lite annan typ av sväng och toner, lite mjukare som ni vet. Det var galet idag, folk dansade på som det inte fanns någon morgondag. Synd att jag inte fick med mig kameran.
Johnossi ägde scenen från början till slut och jag som inte direkt lyssnat aktivt på deras musik var fast från första tonen.
Tummen upp för Johnossi!

Det blir en lånad bild idag!


Foto : www.w-id.net

Hej!
Carro

Och hörrni, Hästpojken var inte så roliga de heller. De kändes mest som trötta pop-pojkar som blivit män men inte insett det än. Eller så har de det. På scen hade de en känsla av blasé och försökte nästan ge sken av att de "skiter i vilket". Men hörrni Hästpojkar, folk hypar er, de kommer på era konserter och de köper er skiva. Lite mer kan ni väl ge?

Visst, visst musiken flyter på, svenska texter som är bra blir oftast riktigt bra som jag brukar säga. Men det är bara helt okej.

Väx upp kanske? Man kan inte leka rockig rebell hela sitt liv (eller jo vissa kan, men inte ni just nu). Kanske ska säga som Markus mamma; "spela i band är du för gammal för, livet går fort, tänk på vad du gör". Bad Cash och Broder Daniel gjorde ett bra jobb, men kan Hästpojken bli legender? Mja...

Ikväll besökte Vapnet från Östersund vårt kära Herrgår'n! Jag hade inte hört dem tidigare men passade på att kolla in dem ändå. Musiken var svänging och allt sånt, men på scen var de lite halvkul, inte så mycket energi ni vet. De fick dock ett stort plus för sitt trevliga sätt av personalen, det är ett bra betyg det!

Om du gillar svensk pop, ta och införskaffa deras album "Döda fallet". Om du gillar Vapnet, bor i Stockholm och ogillar majeldar, så kan du se när de spelar på Debaser (vet inte vilken av dem) den 30 april!

Lyssna på Vapnet här ---> myspace.com/vapnet


Hej hej
-C

Kungers kör svängig ska/rock/reggae och deras musik gör dig glad. Kungers rytmer tvingar dig att röra på fläsket.
Kungers är snälla för att man fick med deras nya skiva Galaxen i biljettpriset. Kungers gör dig glad.



Samtliga bilder har jag, Caroline Östlund tagit.

Du kan inte gå ifrån en Kungers konsert utan en svettig lugg, det ska jag säga er!

Lyssna på Kungers på myspace

/ Carro

Som jag nämnde i ett tidigare inlägg var jag på Dreamboy konsert förra veckan. Då förbandet hade ställt in fick Dreamboy ställa sig på scen och riva av låten Stars direkt. Tänk er vilket Jubel som följde. Dreamboy är bra.

Folk stod till en början en bit från scenen, men kröp så småningom lite längre fram och stämningen var på topp. Låtarna Stars och What Have I Done är riktigt svängiga, lugna Stockholm We Have A Problem som talar om längtan att komma bort är schysst den med. Låtarna finns på albumet "It Means The World To Me" som släpptes i oktober förra året.

Pågarna åker antagligen till Japan inom en snar framtid, där de fått en rejäl fan-base. De har redan ett mega-fan i form av en liten japanska som följer bandet till varje plats på deras turné. Härligt!

Hej hallå! Nu ska jag springa iväg till Herrgår'n i Linköping, där spelar nämligen bandet Dreamboy ikväll. Bandet är lite Shout Out Loud-iga vilket jag gillar. Det är klubben John Doe som fixar kalaset som alltid på [Hg].



Over and out!
- Carro

John Doe denna torsdag, befinner du dig i Linköping ikväll? Kom förbi Herrgårn' i Ryd vettja. Speciellt om du gillar electro! Ikväll säger sig klubben vara lokalpatriotisk, spelar gör TIAC och Gentle Touch!


Bild: myspace.com/gentletouchmusic Fotograf: Carl Jesper


Besök John Does myspace för att få reda på mer!

/C

Sockerlobbyn gillar dig Moto Boy...

Kom precis hem från [Hg] och klubben/konsertarrangören John Doe som huserar där ibland. På scen ikväll stod både Moto Boy och Friday Bridge, de sistnämnda imponerade inte på mig men Moto Boy var en annan femma.

Vilken kille! Välsminkad som en glamrock stjärna från 70-talet och med öppen röd skinnjacka rev han av låtar med djup och med en falsett som skulle kunna spräcka glas. Ja, tacka Gud för Moto Boy!

Lyssna på det här och kolla även in den coola videon:

Nu har det hänt. Något jag inte trodde mig skulle göra. Jag har köpt biljetter till Kents turné. Kan det möjligtvis ha varit hypen kring arrangemanget, de stora löpsedlarna som blinkade i neonfärger med texten ; "Kent kommer till Linköping" som lät mig övertalas att köpa en biljett? Eller kan det vara det faktum att jag alltid älskat "När det blåser på månen"?

På något sätt känns det som jag missade deras storhetstid även fast de spelades där i radion dag ut och dag in. Jag tror att det handlar om att jag gillar deras tidigare låtar, de innan "Musik nonstop". Kanske kan jag inte direkt uttala mig om det för att jag inte har lyssnat på dem så noga som jag "borde" ha gjort. Men faktum är att jag gillar deras musik, varje gång någon spelar Kent, så är det oftast riktigt bra.

Det som ger mig problem är tid, det där som alla snackar om, tiden, hur ska jag hinna lyssna igenom hela Kents repertoar? Nej, nu ljög jag. Jag har nog tid, för alla kan ta sig tid. Hursom, måste jag nu iallafall lyssna in mig lite mer. För det vore väl löjligt att gå på en Kent konsert, med hundratals röster som sjunger med i varje textrad, och jag som står där och låtsas sjunga (lalla laa laaaalaa, mycket fånigt!) eller bara står tyst. Oh no, that's not going to happen, believe me!

Konserten i Linköping är den 7 februari, dock är nog alla biljetter slutsålda. Fick du en biljett? Då ses vi där!



Hittade en random bild på ett dansband som hette Kent (Rogers), så den får vara dagens inläggsbild.


-Carro

Hallå Hej!

Om man bor i Linköping och inte har något speciellt för sig (som att gå Luciatåg) eller kanske möjligtvis älskar Anna Järvinen, då kan man stappla in på studentpuben Herrgår'n i Ryd. Anna har nämligen förärat klubben John Doe med ett besök ikväll (13/12), då det även är säsongsavslutning.

Igår var det fullt hus på Hergår'n i Ryd i Linköping. En kritikerrosad världsartist med en av de lenaste rösterna i Sverige skulle spela på studentpuben. Han fyllde sin scen med stråkar o blåsinstrument, alla var kvinnliga musiker, de var dessutom riktigt talangfulla. Mannen med den lena rösten drog igång konserten med min favoritlåt - "Black Cab". Vet ni vem jag pratar om?

Ikväll spelar The Sounds på U.K. - UteKravallen. Uppenbarligen är jag inte där.


Jag har varken biljett eller pengar till biljett. Blev rejält sugen att gå dit när mina kära korr-grannar drog på senaste Sounds-plattan på högsta volym, man kände hur det ryckte i dansnerven och alla brast ut i en grupp-shake. Men sen började det regna... och sedan ösa, plötsligt kändes det bättre med plockgodis så jag och Kia drog till Konsum-ladan. Utanför ladan träffa vi en kille med en jättecool cykel utrustad med ryggstöd. Efter att han tappat cyklen på Kia berättade han att det var den enda i Sverige. Kia undrade hur han kunde veta det. Cool var den iallafall.

Gustaf har varit jättebra och lyssnat på band som kommer till Roskilde. Han har tittat på de små och okända och hittat fina guldklimpar:) Han har spelat upp sina favoriter och jag har fallit för grupptrycket och verkligen fastnat för The Kissaway Trail, de är guld, foo shoo!


Foto: Pia Ry

ps. vi ska få vara med i corren-fredag, weeho;D

"I keep on talking trash but I never say anything" (Rilo Kiley)

-Caroline

Ojoj, vad glad jag är att jag gick till HG. Jag fick ju bra musik för extrapris.

40 svenska riksdaler per band, det är inte fy skam. Så fick jag en fin Shout Out Louds-pin av den snälla farbrorn bakom merchandisedisken, det kan jag leva minst två dagar på, tack så mycket:D

Det var säsongsavslutning på John Doe - lokal Herrgårn, de hade slagit på stort (deras egna ord red. anm.) och tagit in fantastiska Jens Lekman som DJ, jag skymtade honom i båset, wohoo.


NY-baserade bandet Falcon, drog igång vid 21.30 snåret, de levererade skön indie-pop med djuriska texter. Jo, deras låtar handlade till stor del om djur. Knäppte lite kort, jag vet inte om jag någonsin kan låta bli att ta kort på konserter, det är något konstigt som tar över mig och så står jag där med 50-11 kort. Jag tog några kort på gitarristens skor, jag gillade dem, jag gillade honom med. Han såg ut som Napoleon Dynamite, vilket gjorde att jag fick en varm känsla i magen.


Foto: Caroline Östlund

Shout Out Louds gick på en stund senare. Jag måste pusha lite extra för dem, de är ju från Sofies och min hood! Riktigt bra är det! Några elaka tungor skulle nog säga att det är rätt tråkiga på scen, men jag tycker de har en charm. Sångarens gester och ansiktsuttryck visar på en riktig kärlek till musiken och är riktigt underhållande att titta på.
Sedan att de har en uppsjö med grymma låtar med endast två skivor i ryggen (de hade egentligen styrkan i endast den första "Howl Howl Gaff Gaff") och kobjällrorna på singeln "Tonight I Have To Leave It" är det svängigaste inslaget jag hört på länge. Sen måste jag tillägga att jag tycker att de är ett mycket välklätt band, Bebban, enda tjejen i bandet representerar med färgade strumpbyxor, snyggt mönstrade klänningar och en helgjuten make. Nepp, jag måste ge dem en tummen upp!




-People call us renegades 'cus we like living crazy-

Carro

Hey ho!

Igår spelade The Concretes på HG, olyckligtvis hamnade Elina, Gus & jag i en sjuhelvetes hagelstorm och kom in mitt i konserten, men jäklar vad bra de var! De spelade mest låtar från den nya skivan "Hey Trouble" och gamla trummisen Lisa Millberg stod för det mesta av sången då Victoria Bergsman hoppat av. Sista låten för natten blev "Song for the songs", perfekt! Om ni har chans att se The Concretes - gör det :), om inte för musiken, gör det för att se om alla kan få plats på en liten studentpubscen...

Lyckades få till några bilder längst bak i lokalen;


Foto: Caroline Östlund


Foto: Caroline Östlund

Retro: Bifogar ett tidigare inlägg med länk till låten "Oh no" -

http://sockerlobbyn.blogg.se/2007/january/hey-trouble.htm


Nu längtar jag till Shout Out Louds konserten i maj!!

Kärlek
Carro