Sockerlobbyn

Jag har börjat tänka om. Idag insåg jag att jag aktivt efter yttre mediala påtryckningar (inte påtryckningar utan mer påverkan av texter, debatter osv.) bestämt mig för att frångå mitt heteronormativa tankesätt. Jag är så vitt jag vet hetero, jag har vuxit upp bland människor som (så mycket jag vet) allt som oftast varit/är hetero, därav är det min verklighet och naturligt mitt sätt att se på förhållanden. Jag måste dock understryka att även om jag mest i min barndom upp till 20-års-åldern sett den typiska kärnfamiljen, 'mamma-pappa-barn', i min omgivning så förnekar jag på inget vis att hbtq-förhållanden existerar. Jag hyllar istället det faktum att vi kommit så långt i vårt samhälle att var man och kvinna har rätt att vara tillsammans och skapa ett liv med vem helst de vill.
Vad jag vill säga är att det har tagit mig tid att tänka om, att inte förutsätta att varje man/pojke ska vara intresserade av kvinnor/tjejer och vice versa, för det har varit allt för lätt att göra.

Men nu har jag aktivt tänkt om.

Lite utanför ämnet, vet jag dock inte om jag någonsin kommer att kalla någon för 'hen', även om termen 'kön' kanske bara om några år bytt skepnad och innebörd. Men då kan vi väl alla förbli könlösa, om det är svårt att välja. Det handlar inte om innebörden av ordet, ingen ska behöva passa in där de inte känner sig bekväma.

För mig handlar det om att ordet 'hen' är ett ord jag tycker låter fruktansvärt löjligt, mest för att kåren tjatade sönder det under hela min tid i Linköping.

Men här kanske jag också aktivt får tänka om...