Sockerlobbyn

Jag blir som en zombie på mitt jobb. Detta beror på flera saker men en del i det hela är musiken. I grunden är den riktigt bra, företaget är brittiskt och de skickar oss skivor som vi ska spela på jobbet. Ofta innehåller skivorna nya, fräscha och riktigt bra band inom indie-genren som ni förstår att jag gillar. Denna del är super! Det faller dock på det faktum att vi ibland kan spela EN skiva en hel dag, 10-20... Med andra ord 10 timmar, för att ingen har tid eller orkar byta. På rasterna njuter jag av tystnaden.

Zombie.

Många låtar nynnar jag tyst för mig själv när jag arbetar, men det finns alltid en låt som jag varje sommar inte klarar av. Idag kom jag på vilken jag inte pallar med. Jag vet inte ens vad den heter, det enda jag kommer ihåg är obehagskänslan som far längs min ryggrad när jag hör den. En talanglös tös som sjunger som en kråka och drar ut på en vers med orden "wild strawberries". I övrigt måste jag dock ge mitt företag tummarna upp för att de skickar så bra skivor. Även fast de spelas om och om och om igen.