Dagens skämt

hovmästarn, det är en blogg i min soppa!
- ja, det är den nya flugan



Doe, SWEAT och tårar

Här sitter jag och lyssnar på 70-talets The Doobie Brothers och tänker tillbaka på helgen som varit.

I korta drag; Soff gjorde ett storslaget gästspel i den här sömniga staden, Lydia förgyllde helgen med sin närvaro.
Med orden Doe, SWEAT och tårar kan lite smått skämtsamt sammanfatta helgen som gått.


Loney Dear på klubben John Doe, Linköping.

Torsdag: Finfina Loney Dear hade sin turnépremiär på vår klubb John Doe på Herrgår'n. Förband var lokala bandet Marching Band som inte för så värst länge sen gästade oss i Ryd, inget nytt på taket där men alltid trevligt med Linköpings band. Efter att ha pratat med några konsertbesökare verkar Loney Dear fått övervägande bra kritik för sitt framträdande. Roligt att sångaren Emil valde att fira sin 30-års dag på JD, tårta det fick han allt.


Foto: Caroline Östlund

Lördag: Klubben SWEAT på BarbQ. John Does alldeles egna bandbokare stod för musiken och gjorde ett ypperligt arbete, det minimala dansgolvet lokalen stod för fylldes till bredden (men det krävdes dock inte mycket då utrymmet kunde liknas vid hälften av storleken på mitt gamla korridorsrum på drygt 19 kvm.). Popcorn bjöds det på, antagligen för att väga upp för dansgolvsutrymmet. I övrigt verkade stans alla hipsters glättiga och dansade runt som om det inte fanns någon morgondag.

Det hörrni är ingen helg att klaga på.




Loney Dear - turnépremiäs hos oss!

Yes, det är så sant som det är sagt, på torsdag kommer Loney Dear att kicka igång sin turné på vår klubb John Doe i Linköping. Aktuell med skivan Dear John och med Marching Band som följeslagare aka förband (jag vet, igen, men "when in Rome..." liksom), intar Loney Dear Herrgår'ns lokaler med ett kommatecken fattigare.

Det är en dumt att missa det här. Kom förbi vettja.


foto: http://www.loneydear.com/

Så, gameplanen ser ut såhär:

Du går på Herrgår'n (Linköping) nu på torsdag (26/3).

Biljett köps i dörren för 80 pix. Billig öl försäkras. Bra dansgolv är ett faktum.
Ta med dig en student eller haffa någon i kön alternativt maila johndoe@hg.se.

Kom bara dit helt enkelt så löser sig resten.

Kläm,
C

En Nattugglas soundtrack




The Owls är finfina. Minneapolis bandet släppte sin debutskiva Daughters And Suns (2007) , men den låt jag gillar bäst [Forever Changing] ligger på deras EP Our Hopes And Dreams (2004). Dock har jag inte hittat den på varken youtube eller liknande site, så ni får hålla tillgodo med den här så länge; The Way On.

*

Jag gillar sånt som ingen bryr sig om



Kaass kvalité, men göörbra låt.
Någon som hittat en bättre video med bättre ljud?

Bob Hund.
Düsseldorf.

Grattis, det är lördag.
!

Do not obey the law

Gå på NH ikväll.



Tack och hej.

Obey the law

NH imorrn eh?


Vi fortsätter på blom-temat



The Last of The English Roses
Pete såklart.
Hitta den på Kristin Lundells blogg på svd.se

"She dance the fruty tutie" (sa han verkligen det?)
Hilarious

Spring breaK?


Foto: moi

Ibland går man ut och dansar. Ibland bär man amish-klädsel och dansar sittandes.
Båda funkar lika bra.

Med fördel kan man dansa till denna:




Så, då var det utrett.

Tack.

I love all kinds of flowers, but espacially Lily




Hello Ms Allen, you're rocking in my book.

Denna brud kommer till Roskilde i sommar btw.

Hanging on the telephone



Well, pick up the phone!

Pussy power

Vad jag sålde mig där.

Cat power spelas regelbundet på mitt jobb och min sköna arbetspolare är helt såld på henne. Jag börjar digga henne jag med. Idag skrev jag ned en låt jag gillade speciellt, Metal Heart heter den och kommer från hennes covers skiva Jukebox. Låten låg dock först på skivan Moonpix från 1998.

Lyssna och lär.




Ursäkta den tråkiga Letterman-videon, men den hade bäst kvalité!

poss
(ja, jag skrev poss. Musiken gör mig blödig)

Epic, yes epic I say

Nej, det är så sant så. Mycket dåligt med epic upplevelser i Linköping. Det närmsta man kan kalla epic är Kravaller, men det är så trötta - och alla har overall. Dessutom kan man inte gå in på fest och tro att den ska bli epic på Kårallen för där är musiken skit! Yeah, you heard me -SKIT-! (Jag reserverar mig för ändringar som ex under Suntrip då M.Öhr hade fixat bra kalas med Svea Skivgarde).

Det närmsta jag kommit epic under de senaste dagarna är Skins-episoder och Adidas-reklamen som alla snackar om. Jajävlar vad de kul de har där. Jag har ju alltid varit en Adidas-tjej.


Jag har införskaffat ett par fotriktiga ändock höga skor för ändamålet -epic- (ej Adidas dock). Jag räknar kallt med något epic då jag sätter dem på mig. Man ska aldrig säga aldrig.

Ja, jag kommer tjata om epic ett tag framöver känner det på mig.

(Hej Klara, hur är US and A? Är det epic där borta?)

I'm hopeless as a humanbeing

Skön tjej jue. Ida Maria snackar med Steve Lamacq.


OMG, you think it's all for fun

Ja, det är ju trots allt natten mot lördag. Här kommer en gammal goding som kan räcka för hela helgen, en av de peppigaste låtarna som producerats under de senaste åren.

Ida Maria - Oh My God




Känner ni basen i introt? Och sedan kicket i gitarrerna? Kick ass!!

Thank you and goodbye.

Jag VAR ett stort Adidas-fan



...och nu blev jag plötsligt det igen.

Jeremy Scott har gjort grymma sneakers för Adidas. Väldigt dansgolvsvänliga.

Fighting fire with fireworks

Sitter och arbetar med arbetsprover, därför har det varit och kommer att vara lugna gatan på bloggen. Återkommer snarast.

Såhär ser en av mina idéer ut, det är bara en kladd, men nu vet ni vad jag gör iallafall.


Äntligen, Kings Of Leon

Jajajajajjajajjajajajajajajaja.

Ja.

Kings of Leon kommer till Sverige i sommar, Hultsfred närmare bestämt. Awesome. Sommaren känns mycket bättre nu.



Praise the Lord.

Dekadens 4 real

Jaha... så det är därför nordamerikaner har en sådan skev syn på Sverige och svenskar...
Bara att döpa filmen till "Sweden -heaven and hell".
Crap.


Sweden – Heaven and Hell (1968)
by klubbsuper8

Dekadens

Dekadens. Dekadens. Dekadens.

Lössläppta japaner



Asobi Seksu

Skitbra.

Angående Skins musik



Jag undrar hur det kommer sig att man har bytt musik i de Skins-avsnitt som gått på Kanal 5. Ikväll gick sista avsnittet på säsong två av brittiska serien Skins på tv, utan MGMT! I den avslutande scenen spelades nämligen MGMT i bakgrunden när serien gick på brittisk tv och det kändes som den perfekta låten att avsluta med just för att den passar så bra. Jo, jag är partisk för jag diggar MGMt extremt mycket. Varför byter man låt till en ûbertrålig och intetsägande dänga? Hur kan man ta bort MGMT, det förstör ju upplevelsen. Man hade även bytt andra låtar i avsnittet, jag undrar därför om hela serien har fått en musikalisk-makeover innan den skeppades utanför Englands gränser? Disgrace! Det är ju musiken som gör serien.

Så till er som såg Skins på tv ikväll, ladda ned och titta på avsnittet igen. Då med rätt soundtrack.

(Btw, för er som är Skins-frälsta kan jag berätta att säsong tre redan är igång på E4 i England. So, yeay!)

Nobody cares for my blog...or do they?



Den här hittade jag genom Annika Norlins blogg efter tips av Lydia.

The worlds largest surfboard and I


worlds longest surfboard

This'll be me, Hanna and Lydia tomorrow. Surfin' Suntrip.

Not to Beach Boys though.

Sola i Karlstad

När börjar Suntrip-helvetet imorrn?

Fredrik du kan inte kalla dig någons morsa bara för att personen ringer och frågar vilken tid det börjar. Det är informationen som inte kommit fram som den ska.

Kom igen.




Men ändock, låt oss dansa på sandstranden imorrn. I'm wearing all black, spring break* starts tomorrow.

*Studentfesten Suntrip på Linköpings Universitet håller på hela helgen, temat är spring break. Jag ska tävla imorrn. Okänd tid som sagt.

Crystal Stilts

Hej. Igår var jag på Crystal StiltsJohn Doe, denna gång var jag ledig. Jag kunde stå i publiken och ha det bra. Crystal Stilts är bra. Keyboardisten är asskön, han höll konserten flytande med sina pingvin-skämt när gitarristen bestämde sig för att slänga gitarren i golvet. Han ska visst också vara en hejare på att imitera Chuck Bass i Gossip Girl, very fab i min bok.

Nice.


Newsflash: 80-talet är över!

Är det sant? Är 1980-talet passé? Det hade jag uppenbarligen ingen aning om då jag har haft en 80-talsinspirerad vecka här på bloggen. Alphaville och Pet Shop Boys? Jag som inte funnit något som helst intresse för 80-tals musik whatsoever tidigare. Jag hade under flera år sett 80-talet som den period när det inte producerades någon kvalitativ musik på någon nivå. Sedan träffade jag Lydia som visade mig att Smiths är värd en extra lyssning, The Cure med. Efter att ha dansat ett otal gånger till Friday I'm In Love och There Is A Light That Never Goes Out på Atmosfärs dansgolv fanns ingen återvändo. Jag kan nu erkänna, jag tycker om 80-tals musik (ändock i begränsad upplaga).

Alphaville är ju sådär, men Forever Young får mig nästan att börja lipa. Jag har sett alldeles för många dramatiska filmer ackompanjerade av Alphavilles odödliga singel.



Oh Mama Can't You Tell?!

Förortskids

Nu drar jag hem till förorten igen. Ska läxa upp tuggummituggande, blonderade brudar och uppkäftiga, rangliga killar (nej, jag har ingen förträngd aggrissivitet mot ungdomar) så att de bestämmer sig för att läsa på universitet. Nej, jag ska vara en god medborgare och representera universitetet med stolthet.

Håll tillgodo med den här videon:



Bara för att jag ska tillbaka till förorten, there you go: Suburbia.

Grattis Söddiz...

...du kommer att blir stor i Japan. I know it.

Jag tillägnar denna video till dig, även om du lyssnat på låten hela dagen.



Alphaville, OMG! Very 80's.

Nu är den här...


jomenvisst

CRYSTAL STILTS --- CRYSTAL STILTS --- CRYSTAL STILTS --- CRYSTAL STILTS ---

5 mars

Herrgår'n, Linköping.


Missa inte!!!

Hipsters, keep off!



Angående hipsters och subkulturer. Pretty darn hilarious!

(Källa wikipedia.)

Dagens epic party

The epic party uteblev. Jag pratade med folk om epic fester de varit på under åren och undrade samtidigt om de trodde att dagens (för)fest kunde bli epic?

Efter x antal intressanta historier fick jag slutligen svaret nej på min fråga. Det var ju bara en förfest, men jag hoppas innerligt att någon skulle freaka och kasta ut en fotölj genom fönstret för att sätta börja dansa på bordet. Bra att det inte hände för det ahde varit synd om A. som hade festen då. Men åh, så epic det hade varit.



Festen var trevlig men musiken var hemsk, men det fanns bara en skiva så ingen kunde göra något åt det. Jag och Lydia sjöng "Jag är en vampyr" tyst för oss själva för att sedan yla högre och högre. Ingen märkte något. Jag käkade chips och väntade på bättre tider samtidigt som jag lyssnade vidare på historier om epic fester.
När kommer nästa epic fest? Jag väntar...

Är det någon som har en bra historia om en epic fest?

(Fotot är taget under kvällen av undertecknad)

RSS 2.0